SantaCarolina

Jajemen, så är det.
Andreas sa häromkvällen när han hade nattat Calle att det skulle vara skönt med en stol brevid hans spjälsäng. När man suttit på knä brevid dunderklumpens säng i en dryg kvart så kan man knappt resa sig.
Jag gick och funderade på det där idag och kom fram till att ja- en stol skulle vi ha.

I nästa sekund kom jag att tänka på de där bruna gamla stolarna med svängda ben som mamma och pappa hade med sig strax efter att vi flyttat in och hade för få stolar till en middag.
Stolarna kom från farmor och farfars hem och har väl ett par decenium på nacken.
Men jag gillar ju att blanda gammalt, antikt och modernt i vårt hem så jag plockade fram en av stolarna från ena vinden där de blivit stående.

Tänk om man skulle ta och klä om den och ha den i sovrummet brevid Calles säng?
Sagt och gjort, jag satte igång och så här blev resultatet!

En brun gammal stol...



med grön sammets-sits...


blev fin med en vit sits (jag tog ett vitt tyg jag hade liggande, en gardin faktiskt)...



Och med en rosarandig kudde på blev det perfekt!



Jag blev så nöjd! Den passar jättebra in i vårt sovrum som går i just brunt, rosa, vitt.
Ett tag med disktrasan så var dammet borta och stolen nästan som ny.

Jag valde att använda silvertejp för att fästa det vita tyget på undersidan av sitsen och det kanske låter lite dumt men jag vill för allt i världen inte förstöra orginaltyget. Man ska vara försiktig när man gör om gamla saker tycker jag.
Så där då. Ett stycke stol fixat!